I dagarna har vi varit och lämnat en massa fina stickade saker till PMUs insamlingscenter i Vårgårda. Det var ett lärorikt och trevligt besök, tack vare Bertil Jonsson som är chef där. Han visade oss runt och berättade en massa om PMU, hjälporganisationer i stort, mission genom tiderna, livet i Afrika och andra länder där PMU verkar.

Vi fick också veta mycket om hur kläder tillverkas och vilken oerhörd belastning klädindustrin är på både miljön och människors hälsa. Tack vare att det finns ett tryck på att kläder ska vara billiga, leder det till att miljön och människorna i tillverkningsledet får betala priset istället. Istället för att hela tiden köpa nytt, billigt bör vi 1) handla kläder på second eller ärva 2) handla kläder som medför minsta möjliga miljö- och människobelastning. Eftersom 2) inte alltid går att kontrollera eller är för dyrt, bör vi alltid välja 1) i första hand.

Efter rundvisningen och föreläsningen fick vi följa med till den ytterst trevliga restaurangen Mathias Kök & Rum i Vårgårda. Fantastisk god mat i trevlig miljö mitt i stan, hit åker vi igen!

Vi räknade våra plagg som vi skickade iväg och det blev sammanlagt 225 stickade (och några sydda) plagg! Det var mössor, koftor, sockor, filtar, klänningar, blöjbyxor med mera. Så fantastiskt att vi tillsammans får vara med och göra nytta för så många små nyfödda (och lite större) barn på Panzisjukhuset i Demokratiska Republiken Kongo!

Här fikar vi på vägen till Vårgårda.

Här sorterar vi och paketerar i set.

Flitig sorterare.

Min lilla medhjälpare. Tröttnade dock snabbt.

Den här ulltussen behöll vi.

Set med mössa, kofta, blöjbyxor, sockor .

Set med mössa, kofta, sockor.

Yemenklänning.

Yemenklänning.

Rigaklänning.

Lillasysters kofta.

Lillasysters kofta.

Femtimmarskoftan

Femtimmarskoftan

Femtimmarskoftan

Set med kofta och Estellehätta

Vår minsta kofta och mössa den här skickningen.

Mössor, mössor, mössor...

Mormorsrutefilt

Nu har vi allt satt fart på stickorna!

Jag blir så otroligt stolt när jag tänker på "mina" sticktanter" och allt fint de gör till bebisarna i Kongo-Kinshasa. Jag gör något litet jag också men 99 % gör alla de andra duktiga. I januari var jag iväg till PMUs insamlingscenter i Vårgårda med det senaste som stickats. Kolla så mycket fint! Helt galet. 

 

Evighetssockor

Jag vet inte varför jag ger mig på att sticka sockor, för jag tycker det är så erbarmligt tråkigt. Trodde att de här spiralsockorna skulle vara annorlunda och framför allt snabbgjorda, men icke. Åtminstone inte för mig, proffsen gör säkert ett par på en kväll. Nåväl, det är ganska roligt att se hur spiralen växer fram så jag kämpar på. Ironiskt nog valde jag ett svart garn (varför?) så det är lite av ett syntest att sticka dem.

Strumporna ska matcha en Yemenväst som jag stickade klart i februari, och sedan ska jag sticka en mössa till också. Kanske klart till midsommar om jag lägger på ett kol? Allt ska förstås vidare till Panzisjukhuset i Kongo när det är klart sen!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Lady bug cardigan

Den här koftan har varit klar ett tag nu men det är först nu jag har samlat kraft för att blogga om den. Som syns på bilden har jag fått lite annat att ta hand om, närmare bestämt koftans ägare! En liten gosse har fått flytta hem till oss och förgyller våra dagar allt han kan.

Mönstret kommer från Sandnesgarn, det är lanett superwash från häftet "Babytepper och henteset"











- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Hickory Valley Rd,Chattanooga,Amerikas förenta stater

Dino sover gott

Fick ett ryck och gjorde madrass, kudde och täcke till Lillans minsta dinosaurie. Det fick sjukt snabbt och hon blev så nöjd. Här kan man snacka om hög nöjdhet per arbetad tid-kvot :)

Det vita garnet är Drops Paris (bomull) och det bruna garnet (handspunnet?) ullgarn från min väninna K. Stickor storlek 4.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Little Kina

Den här lilla dock-koftan är ju inte nygjord direkt, men jag har nog glömt att blogga om den.
Det började med att jag fick syn på mönstret till den här koftan hos Husmorsskolan(fast i damstorlek) och blev så sugen på att göra den. Eftersom beskrivningen var på engelska och jag inte hade stickat efter engelsk beskrivning förut, bestämde jag mig för att göra dock-varianten först. Gör man fel med en liten sak blir det ju inte lika mycket att repa upp tänkte jag.

Jag hade inte behövt oroa mig dock för koftan var så lättstickad, det gällde bara att räkna lite i början och sedan vid ärmarna, men sedan var det vara att köra på! När koftan var klar fanns det ännu inte någon docka att prova den på, så den blev liggande. När Lillasyster fyllde år önskade hon sig "en hård docka" och det gick liksom inte att säga nej till henne. Lilla Anna har på nu på kort tid blivit bästisen och tänk så passande att lilla koftan passade alldeles utmärkt till henne :)
Underbyxorna har farmor stickat och det finns även en liten mössa från henne som inte fick vara med på bild idag. "Det blir för svettigt" meddelade Lillasyster beskäftigt.

Min egen kofta då? Den har jag inte ens påbörjat...


- Posted using BlogPress from my iPad

Stickvarvet

Äntligen klar med sy- och stickprojektet, för den här gången! Den här sändningen ska faktiskt till byn Manduar i Gambia och inte till Panzisjukhuset i Kongo-Kinshasa. Blir man utmanad att vara med i en sticktävling, så blir man! Inte mycket att göra åt :)

Jag har stickat tre mössor, min äldsta dotter har sytt nio blöjor och jag har även skickat med 15 begagnade tygblöjor eftersom jag fick hörs att behovet är så stort där nere. 14 st 70x70 cm och 10 st 80x80 cm, de egnasydda blöjorna gjorda av gardin- och påslakanstyg. Dottern var inte så förtjust i påslakanstyget eftersom det behövdes sys dubbelt för att bli tjockt nog. Gardintyget däremot är lite kraftigare bomullstyg och kommer säkert funka fint.

Mössorna är två en-och-en-halvtimmesmössor och en cupcakesmössa (som en bärmössa fast med glasyr istället för blad. Tack Carol för beskrivningen!). Jag gillade cupcakesmössan bäst så den kan det nog bli fler utav.

Sist skickade jag även med två flanellfiltar, 85x75 och 70x70 cm, den gamla hederliga sorten som jag tror man fick på BB förr. Vit med rosa eller blå bård. Nu ska väl barnen i byn Manduar bli både varma, och torra om rumpan!



- Posted using BlogPress from my iPad